Ah, oui!
Här sitter jag och känner av att igår var det full rulle. Schlagerfinalen, och Tyskland körde på sitt gamla vinnarkoncept. Det vill säga artistnamn som är ett fruntimmers-förnamn, och så vinner de. Nicole, nu Lena. Halleluja, vilken satellit. Jag blev alldeles begeistrad. Det kan ha förekommit visst inflytande från sällskapet, och jag tror att mitt liv som bicurious är i gång på allvar. Eller att jag trotsar mina rädslor, farhågor och absolut sanningsbaserade fördomar och krossar barriären: gaysvängen, here I come! Again. Entré görs bäst genom att från början ta plats med bortförklarat våld via en radikal buggning.
Annars är det jag och uppsatsen på heltid. Vi kommer inte helt överens och ska kanske göra slut innan det börjat på riktigt, men för att se om vi kan undvika en separation ska vi på parterapi hos min handledare. Angående högre studier är min ambivalenta åsikt: Rädde sig den som kan.
