Lex Delüxe

Hemkommen efter det oreglerbara och fina Queertopia i Norberg (seriöst, vilken håla! Men den var fin.). Helgen var bra, även om Lexen var sjukt seg i kropp och själ och lyckades slagga bort det mesta av lördagen och gå i dvala större delen av fredagen. På vägen upp hade jag kalas med Mattias på Västerås station, mellan två tåg. Mycket gemytligt!
Sedan dog jag av skratt när tåget passerade Dingtuna. DINGTUNA?!! Hahahahaha.
Flera fantastiska spelningar, några diskussioner, kontakter, filmer och fester samt oväntat möte med en gammal bekant från högstadiet kändes oerhört bra. Under en presentation vid en gemytlig diskussion om läget för HBTQare i Bosnien-Herzegovina och Baltic Pride var en av deltagarna faktiskt från Norberg, vilket ledde till beundrat mummel.

När vi hade lite festhäng i tältet kom några tokisar förbi och ville sälja sin tidning. Jag frågade om de var från "RKUF", men menade förstås "RKU". Då sa den ena "näe. RKUF är ju typ bara sexualundervisning, men RKUL håller på med hbt-frågor!" och såg fett nöjd ut.
Jag höll på att flabba ihjäl mig. RKUL? HAHAHA. Hujeda mig, så mycket festligt en får vara med om ändå.

Såg förstås mina förebilder Lip Shit Queers. Tror jag är en av dem som sett dem flest gånger live nu, känner mig nästan som en i gänget. Satt på cykeln och sjöng deras låtar högt för mig själv på jobbet idag, och kände hur jag gjorde en insats för queera i Linkan. Upptäckte även ett nytt band som hette Die kinkies (Tyska? Engelska?) och var asgrymma. Sydamerikanska Kumbia Queers var också nya för mig, och så fruktansvärt oerhört bra. Dansade tills axlarna gick sönder.


Träffade på en t-kille som var den enda "öppna" transpersonen i hela hans land, och han höll på med en dokumentärfilm om trans och folk i allmänhet. Fantastiskt starkt och modigt!
En lesbisk tjej från samma land berättade om hur hennes kompis, som också är gay, hade blivit hotad till livet av sin mamma när hon fick reda på att dottern hade en flickvän. "Jag dödar dig, sen dödar jag mig själv" var mammans meddelande när hon stod i dotterns rum och höll en pistol.  Så fruktansvärt att det knappt går att tänka på ens en gång, och det är vardag för många.

Fruktansvärt seg på söndagen gick jag till bussen hem, och såg en skylt några lokalbor i Norberg bemödat sig att sätta upp. De hade byggt en platta och klistrat upp ett tidningsklipp från Fagerstakuriren (eller vad den hette) om Queertopia, och skrivit "Kul att ni är här! Trevlig sommar!".
Det rörde mig.

Nu är det sista jobbveckan på schemat, och funderingar kring om det blir Sthlm pride eller icke. Hinner ju mest med paraden egentligen, och det är inte så himla intressant att det är värt att åka upp för.

Väntar med spänd förväntan på augustis andra vecka.

Halva veckan har passerat, allt annat än obemärkt. Födelsedag, kalas upphöjt i två och jobbajobba. Driver debatter/diskussioner dagligen med två andra vikarier på jobbet, på temat "queer" och religion. Det handlar mest om fördomar, egentligen. Hur som, visste inte den ena vad queer betydde, och jag orkade inte förklara utan sa att det var en önskan om att alla bara fick vara som de är och vill vara, utan att det spelar någon social roll att inte vara hegemonisk eller att en döms för det. Att en får vara som en vill och det är okej, med andra ord.
Så när jag fyllde fick jag en present som var queer.
Det var en tvål.
"??" sa jag.
"Ja, den är queer. Så kan en välja om en vill vara ren eller smutsig. Queert!"

Jag var nöjd!

Imorgon ska jag ultrajobba, komma en timme tidigare till jobbet för att hinna med tåget till.... QUEERTOPIA!
Halleluja moment alltså.

Livet lunkar på i sakta mak, ingenting händer och allt möjligt händer. En kompis snackar outtömligt om varande, att vara, och jag kontrar med det spännande fenomenet ickevarande. Som för övrigt är mycket vanligt bland såna som mig, som jag brukar benämna mig och diverse gelikar.
Det ska bli ett kapitel i min nya bok som jag håller på med, tänker jag. Vi får se.

Var på loppisen i Folkets park idag. Var på jakt efter SNES-spel, och bland tjugo stånd med barnkläder, porslig, glas, böcker och gammalt grejs hittade jag tre stycken, men oturligt nog inget som föll mig i smaken. Däremot blev det lite annat: böcker, miniglas och muffinsformar i silikon. (De var nya!)

För övrigt borde all läsa "Jehåvasjäveln", en mycket bra bok som bekräftar en hel del och framförallt sätter läsaren in i en mycket ovanlig och för de allra flesta totalt okänd värld. Läs den.

Fick även tag i en bekant som varit "försvunnen" på sistone, det var bra. Ska träffa några gamla kompisar från Närke i helgen också, när det är dags för det årliga syskonen Björsmo-kalaset. Ska bli superkul!

Mindre kul är den nya garderoben jag flyttat in i. Varför, frågar jag mig, och finner genast svaret. I den kontext jag nu befinner mig får sådana som jag inte plats. Rasism, sexism, homofobu och ålderism serverat på fat - jag vill inte "komma ut". Men det är ju så det är ute i världen, på många ställen men som tur är inte alla. Jobbigt är att komma ut ur queerhängsbubblan och se det. Men det kommer förändras, och i någon framtid blir det lättare för oss att finnas och svårare för andra att gömma sig bakom normativitet och rädsla. Mitt mål är att kunna säga som Judith Butler angående att kooperera med oerhört normativa människor/samfund: "I have no fear."

Läste lite i Maria-Pia Boethius och Maria Lindhgrens APM. Ett antipatriarkalt manifest som helt och hållet bygger på mailkonversation dessa två emellan. Intressant och jordnära, för att vara en sådan bok. Påminner rätt mycket om Linda Skugge på något vänster. Skall utforskas vidare.

Imöra åker Jackson till Amerikat. Huvaligen. Hör Julia Ceasar sjunga i mitt huvud, men det hjälper föga. Längtar tills om en månad, när jag ska bli skjutsad vartän jag pekar. Likt en överhöghet som inte kan göra något själv. Så ska jag behandlas!

Annars är det mest jobba som händer, samt snart Queertopia, Sthlm Pride och sedan en efterlängtad återträff i Frankrike och Köpenhamn på det. Fint.