Noch einmal!


Då var det igång igen, universitetet. Det känns bra, faktiskt, om än väldigt stressigt. Hur ska en hinna läsa trehundra sidor på två dagar? Speciellt som den mesta litteraturen på universitet är skriven med ett så fjompigt språk att det är genant, för att författarna ska visa sig utbildade och kunniga istället för att det ska vara möjligt att förstå vad de faktiskt skriver. Påminner mig om afasi och frustrationen i att inte få ur sig det en vill ha sagt, eller tvärtemot snarare, frustrationen i att använda överdrivet många (svåra) ord och meningar istället för att bara säga det rakt ut.

Ja, jag säger då det. Ska jag skriva studielitteratur någon gång, då ska den gå att läsa!

WOW..
Var nere på Way Out West i Gbg. Först hängde jag med Ellioth ett par dagar, vilken dock snabbt döptes om till det mer passande (?!!) Ulla-Lott. Sen hängde jag med Marja, som jobbade på samma pass som mig. Vi var förstås volontärer, hela bunten.

Såg endast en konsert på fredagen, Robyn, vilket var så fett djävla grymt att jag inte ville se något mer. Hon ÄGDE!

Under lördagen skulle vi jobba, nattpass tretton timmar, så missade allt gött dessvärre.

Hängde med Rolf, Jens, och massa andra bekanta under Gbg-vistelsen också. Det var sköjj att ses, blir ju inte så ofta när alla bor spridda över riket.

Släkt
Innan det var jag i Närke på visit. Det var hiskeligt trevligt. Jag brukar alltid klaga på min bristande släktkontakt, men nu fick jag så jag teg! Efter att ha farit på guidad visning i området där morfars släkt kommer ifrån, sett husen gammelfarmor och gammelfarfar föddes i, höra historier om alla möjliga spännande människor och levnadsöden (bland annat om den som först skaffade mitt fantastiska efternamn, som härstammar från den bygden), samt sett gravstenen efter morfars mormors farmor åkte vi hem igen, där jag iklädd min gammelmorfars byxor och mormors tröja kände mig mer släktig än någonsin. Dock träffade vi inte på någon levande släkting, utom oss själva förstås, men det gjorde inget.

Övrigt
Håller även på att flyttpacka, så här är rörigare än någonsin förr. Det känns oerhört stressigt. Men ändå, liksom, SKITBRA. Nu är det däremot genusvetenskap som står på schemat, och snart är det dags för seminarium. Ska bli mycket spännande!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0